Fismys och tanketid

Willes och min mysstund ikväll bestod av ahlgrens bilar i soffan framför favoriten Mia Skäringer.

Mamman i familjen är helt såld på henne..

O så är hon helt såld på killen som satt bredvid och sjöng för full hals..

Den bästa sång hon hört..

Jag vet inte vad han sjöng men kan det vara vackrare än när ens egna barn sjunger av lust och glädje?!

Ikväll var det vår stund.

Wille har varit hos mormor och morfar medans jag jobbade och efter en tacksam grillmiddag så skyndade jag hem. Wille hade nog gärna stannat men jag hade verkligen sett fram emot lite egentid med honom och mig.

Å, gud vad härligt det kan vara.

Jag kan inte riktigt ta på det men jag gillar det. Ibland.

För jag är en social varelse och jag älskar att ha folk omkring mig men ibland vill och behöver jag bara vara helt själv (Wille är en del av mig så det räknas inte).

Det känns sådär pirrigt och mysigt och annorlunda och lite som när man skulle vara hemma själv när man var liten. Lite busigt liksom.

Men framför allt så känns det skönt.

Det är väl kanske för att det just sker så sällan som det känns så speciellt. Lite extramysigt på något vis.

Det är liksom som om tankarna får ta större plats, jag kan göra vad jag vill.

Det är som att bara ta ett stort, djuuupt andetag och sen andas uuuuuut.

Wille sover så nu är det jag och mina snälla spöken. Men de stör inte. Inte ikväll. Kanske när jag ska sova. Men nu ska jag blogga, surfa och bläddra i blaskor, kanske ringa någon, svulla lite, sörpla lite, fisa lite, skicka kärleks-sms till Mange, fundera lite, känna lite..

Sen är det nog läggdags.

Hade velat spa:a lite också och rädda världen men jag får nog ta dessa timmar för vad de är..