Emma ska in till Coop och handla bananer och mjölk efter jobbet.
Emma går förbi hårfärgerna.
Emma tänker : äh vad fan, jag kan väl pigga upp mig med lite färg.
Emma förtränger hur fel det kan bli att färga håret själv.
Emma vill inte tänka på negativa konsekvenser. Aldrig.
Emma vill vara impulsiv och crazy.
Emma åker hem in a trött och halvbad mood.
22.30 börjar hon färga sitt hår.
Emma undrar varför färgen ALDRIG räcker till hennes hår och särskilt nu när hon har kort-kort.
Emma tänker: äh ta mig tusan det blir nog bra.
Emma knådar in den färg som finns, noga. Särsilt i botten.
Emma går ner till gästerna.
Emma sitter av halva tiden av max.
Emma får konstiga kommentarer om att det är mörkt där bak.
Emma blir lite orolig men tänker att Cruella också är en människa.
Emma vill bara inte bli gul.
Emma duschar och skyndar sig ut. Emma ser att håret är gult. Emma ser att nacken är mörk. Emma ser att hon tappar hår. Emma får nog raka av sig håret. Emma kommer att se ut som en fjunig, svullen och bitter pung.
Emma har annat att tänka på. Håret växer ju ut igen.
Emma känner att all färg inte är borta så Emma ska ta en dusch till (ge det en sita chans) och sen snurra några timmar i sängen innan hon somnar. Rakningen får vi ta efter jobbet vid 20 imorgonkväll. Eller så sätter hon sitt hopp till paniktiden hos Lina på fredag.
Emma och hennes hår är en evig följetång..
Hej Emma! Hoppas att allt är bra med dig och familjen. Jag ville bara säga att jag tycker denna bloggen är mycket bättre, kul med lite omröstningngar :) Kram frida
SvaraRadera